Ridbanan
Jag lovade ju ett inlägg om vad som händer bakom stallet - vi flyttar ridbanan!
För att göra en lång historia kort så vet ni ju att vi ligger inom ett omarronderingsområde, alltså har de dragit om allas tomtgränser i vårt område. Och lantmäteriet har använt sig av gamla satellitbilder så varken jag eller grannarna hade uppmärksammat att tomtgränsen bakom stallet skulle vara något annorlunda mot nu. Men allt är godkänt och har trätt i kraft, och hörde vi av en händelse av en granne som gått in och tittat på nya kartor att vår ridbana ju ligger mitt i nya tomtgränsen.
Lantmäteriet har alltså delat av vår åkermark genom vägen som går upp till skogen istället för att följa gräsmattans kant, jag ska visa er på bild. Det kostar mer för mig att köpa loss åkern (om jag ens får det) och betala förrättningen (att de ritar om kartan igen) än vad det kostar att flytta ridbanan. Så nu gör vi alltså det jobbet! Vi är dock hoppfulla och positiva, man kan inte gräva ner sig för en sån sak. Jag har ju ändå turen och möjligheten att ens ha en gård och ridbana.
Därav blev den första renoveringen av banan uppskjuten, av förståeliga skäl som ni hör. Men nu kör vi fullt ös igen! Det kommer bli väldigt fint och bra sammansatt vid stallet och vi kommer kunna erbjuda en parkering med egen infart för hästtransporter och därmed kan jag ha lite kurser på helger mm. Det ska bli så kul att fortsätta bygga vår hästgård!
För att göra en lång historia kort så vet ni ju att vi ligger inom ett omarronderingsområde, alltså har de dragit om allas tomtgränser i vårt område. Och lantmäteriet har använt sig av gamla satellitbilder så varken jag eller grannarna hade uppmärksammat att tomtgränsen bakom stallet skulle vara något annorlunda mot nu. Men allt är godkänt och har trätt i kraft, och hörde vi av en händelse av en granne som gått in och tittat på nya kartor att vår ridbana ju ligger mitt i nya tomtgränsen.
Lantmäteriet har alltså delat av vår åkermark genom vägen som går upp till skogen istället för att följa gräsmattans kant, jag ska visa er på bild. Det kostar mer för mig att köpa loss åkern (om jag ens får det) och betala förrättningen (att de ritar om kartan igen) än vad det kostar att flytta ridbanan. Så nu gör vi alltså det jobbet! Vi är dock hoppfulla och positiva, man kan inte gräva ner sig för en sån sak. Jag har ju ändå turen och möjligheten att ens ha en gård och ridbana.
Därav blev den första renoveringen av banan uppskjuten, av förståeliga skäl som ni hör. Men nu kör vi fullt ös igen! Det kommer bli väldigt fint och bra sammansatt vid stallet och vi kommer kunna erbjuda en parkering med egen infart för hästtransporter och därmed kan jag ha lite kurser på helger mm. Det ska bli så kul att fortsätta bygga vår hästgård!